äsch, den här gamla trasan?

av någon anledning har jag inte skrivit på länge...du var o bekantade dig med andra sidan jordklotet. jag var hemma o lät vardagen traska på bredvid mig. ibland bråkar vi lite, jag och vardagen.
men oftast är vi vänner. vardag har sina rutiner och jag har mina men så uppstår det konflikter...vardag krånglar till det eller så vill jag byta umgänge för en kväll eller en dag när vardag inte duger.
men jag tror inte vardag blir ledsen, utan får för mig att hon klarar sig utan mig. hon får tid att ställa saker till rätta igen, fixa bussarna, få ordning i tvättschemat, byta ut gammal mat mot ny mat i konsum osv. när jag är tillbaka är det städat o fint o vi traskar på bredvid varandra igen. jag trivs med vardag, det gör jag faktiskt. trots vad många andra skulle säga så är gillar jag vardag.
visst tycker jag om att flirta med andra, mörka ståtliga äventyr som lockar och pockar med stora träskepp ute på friskt vatten där en dag inte liknar en annan och vardag finns aldrig med på dom resorna.
ibland är de långa, smala, ljusa blonda söta saker som kramar om mig bakifrån och viskar att de ska ta mig till antarktis där vi ska bo i igloos, se på polarbjörnar, silverrävar och dricka kaffe metallkoppar. och jag låter dom förföra mig och börjar se mig tillsammans med än den ene än den andre.
jag ser mig själv dansa i mörka lokaler med en eldstad i hörnet. jag snurrar o snurrar tills jag bara måste sätta mig ner o ta en klunk av mörkt fint öl. utanför är det kallt, blåsten tjuter, frosten ligger tjock på fönstret men här inne är det bara värme och glädje.

jag har det största leendet på mina läppar där jag ligger min säng. men så hörs någon hosta tyst som för att få lite uppmärksamhet. när jag tittar upp står vardag i dörröppningen med ledsna ögon och ger mig tandborsten. man måste faktiskt borsta tänderna innan läggdags. just det.
vardag lunkar bort o sätter sig på en stol i hörnet med hakan i händerna tittar hon ut i höstkvällen. den gråa höstkvällen som inte har nåt mer att erbjuda än grå himmel, regn o lite blåst om man har tur.
hon tar tag i tvättkassen, tittar igenom sockarna som måste paras ihop. granskar de svarta sockarna ända in i sömmarna för att kunna hitta samma lika sockar.
jag gurglar klart, spottar ut och går och lägger mig. vardag är kvar där ute i vardagsrummet. med den blåa ikeakassen och sockarna.
-kom nu ropar jag från sängen.

sen lägger mig tätt tätt bakom vardag och vi skedar varandra tills vardag väcker mig med ett leende och lite solsken.

- vakna nu lilla vän, dags att duscha innan jobbet.